Psalmboken är en riktig skatt, det har jag redan nämnt mer än en gång. Men Bibelns psalmbok – Psaltaren – är också det! Här finns en spegel av hela våra liv, som Luther sa. Alla känslor ryms här, från högsta glädje till djupaste förtvivlan. Det finns en psaltarpsalm som hör till varje söndag, och igår var det en av mina favoriter när det kommer till de lite mer allvarsamma psaltarpsalmerna. Det får vara läsningen för idag, en läsning som tål att göras om och om igen.

Ur djupen ropar jag till dig, Herre. 
Herre, hör mitt rop, 
lyssna när jag bönfaller dig! 

Om du lade synder på minnet, 
Herre, vem kunde då bestå? 

Men hos dig finns förlåtelse, 
och därför fruktar man dig. 

Jag väntar på Herren, 
jag längtar, 
jag hoppas få höra hans ord. 

Jag längtar efter Herren 
mer än väktarna efter morgonen, 
än väktarna efter morgonen. 

Hoppas på Herren, Israel, 
ty hos Herren finns nåd 
och makten att befria.

Psaltaren 130